” Emedan en jiddischfilm bör innehålla folklor och etnicitet, måste den även avslöja sociala orättvisor. Detta kan den göra konstnärligt, utan aggressivt propagerande. En sådan film måste även förkroppsliga
kulturella värden och språklig renhet. Men framför allt måste den vara underhållande.”
Joseph Green |
Anekdoten förtäljer att den polskjudiske teatermannen Joseph Green (född Yoysef Grinberg) fick idén till ’Yiddish talkies’ under inspelningen av historiens första ljudfilm –amerikanska ”The Jazz Singer” (1927). I huvudrollen sågs Al Jolson, i en såhär i efterhand inte, alltför politiskt korrekt ansiktsmålning.
Blott en statist, fick Green nöja sig med att typecastas som anonym jude, men under inspelningen av synagogescenen fick han en uppenbarelse. Han såg sig omkring och insåg att fler talade jiddisch än engelska på inspelningsplatsen. ”Här har vi nåt!” tänkte han och kort därefter börjande han planera inför det som inte hann bli den första, men likväl den mest framgångsrika jiddischfilmen i historien, ”Yidl mitn fidl” (1936).
Med sin liberala uppväxt i mångkulturell miljö och sin bakgrund i seriös teater, var Greens vision självklar. Målet, menade han, var att göra jiddischfilmen konstnärligt respektabel, att hålla en hög teknisk standard, men framför allt att ge de genuint judiska motiven en universell relevans. I en tid då nidbilden blev den alltmer dominerande var det särskilt angeläget att visa det allmänmänskliga i judiskt liv.
Dundersuccén följdes upp med ”The Jester” (Der Purimshpiler, 1937). Trots att den tragikomiska berättelsen om olycklig kärlek inte nådde upp till debutens framgång, ger den ytterligare en unik inblick i en filmkultur som hann blomstra precis innan den rycktes upp från sina rötter.
Green hann regissera två filmer till, ”A Brivele der mamen” och ”Mamele” (båda 1938) innan kriget satte stopp för hans drömmar. För dagens publik och för framtidens, lever hans verk kvar som en ovärderlig påminnelse om att det fanns en tid och ett judiskt liv före Förintelsen.
Jonathan Rozenkrantz
Tillbaka till filmen
|